Glenn Hysén - The End

När jag jobbade på Salgrenska sjukhuset Thorax avd. 37 så fanns det en underbar tjej som heter Eva och jag blev ju såklart kär i henne. Hon kommer ifrån Gällivare och är sådär norrlänsk lugn och vacker! Det jag aldrig fattade var att efter att Blåvitt hade spelat en match var hon den första att läsa om Blåvitt i tidningarna. Jag tyckte det var ballt, en tjej som gillar fotboll, whaw! På den tiden hade vi gemensamma omklädningsrum, vi var liksom jämlika på det glada 80-talet. Anyway, så bjöd Eva in mig en lördag på en privat fest hemma hos henne! Jag var i eld och lågor, åkte kommunalt till Brunnsbo Torget där hon bodde, jag hade köpt med mig blommor och där stod jag vid dörren, Johansson-Holmgren! Det fanns inget annat namn som stämde bättre. Jag ringde på och vem öppnade om inte en grabb! Och han undrade om jag kommit rätt, ja sa jag jag är inbjuden av Eva och samtidigt kom hon till dörren för min undsättning och jag lämnade över blommerna till henne när hon säger att de är egentligen för min kille Tommy som fyller år idag! Ooops, tänkte jag, har hon en kille? Fyller år? Mina tankar frös så att säga. Eva ledde mig in i lägenheten och till storarummet och till min förvåning sitter hela Blåvittlaget där i soffan och fåtöljer. Jag gick runt och presenterade mig med alla dessa stjärnor och kom till slut fram till Glenn Hysén, och jag skakar hand med honom och säger Rustan, då säger han Rustan Lefin? Ja sa jag, det visade sig att han kommer ihåg mig från den tiden vi spelade handboll, han i Warta och jag i Frölunda. Senare kommer Tord Holmgren, Tommys brors till mig och säger att nu ska vi supa ner Tommy, och jag fick ta ut Tommy i köket medans de hällde i sprit i hans ölglas, så var det, ganska kul, faktiskt. Det vart ett sådär gott party och sen när det var dags att åka hem kommer jag ihåg att Glenn och jag gick mitt ivägen ute på gatan i mitt trafiken allt för att stoppa en eventuell taxi. Vet ej ännu idag om vi fick tag på någon taxi eller hur jag kom hem! Inte var dag man festar med UEFA-cupmästare. Och den underbara Eva flyttade tillbaka med sin Tommy till Gällivare och är nu, vad jag hört, tandläkare där! Ja, va ska man säga mer än att det är härligt att bli förälskad!