Ja, nu börjar snart nedräkningen, 1 och 1 1/2 månad kvar innan jag befinner här i Flachau och Wagrain med omgivning. Bilden är tagen från en webcam och är från i eftermiddags. Det ser lovande ut! Tänk om jag bara hade haft styrka att träna något nu innan, får försöka börja imorgon, känner ni igen det, eller? Länkar och webcams i Österrike finner ni på den här länken!
Ja för det blev räkor både fredag och lördag! Men så är det så förbannat gott också, priset låg på bara 89 kronor hos Delikatesshörnan i Saluhallen i fredags och igår tog min fiskbil "endast" 129 kronor, kommer ej ihåg senast de var så billiga hos fiskbilen! Till räkorna hade jag köpt till ett nytt chilenskt smörigt vitt vin för 79 kronor, så där var det! Inget utsvävande denna helg, faktiskt rätt skönt att vara hemma och ta det lugnt, kolla fotboll och film, läsa en god bok, ja bara slappa!
...Sannas Blogg och nu har hon det inte lätt för sig efter att tagit upp ämnet Elin och Tiger! Redan nu 100 kommentarer, här är en av dom och den tyckte jag var rolig! hehe!
..ändå, kanske! Med tanke på att jag nu är lite sådär på fyllan och lyssnar på DVD:n med Steve Miller Band in Chicago! Jo, det är så här att jag i slutet av konserten såg att några männskor i publiken står och viftar med gamla Lp omslag, såklart med Steve Miller band och alldeles i slutet så tar han, gurun själv, Mr. Steve Miller tag i Lp omslaget och skriver ner sin autograf på det och ägaren blir hur lycklig somhelst!!! Det påminner mig om när jag skulle se mina hjältar The Blues Band på Palace och jag tog med en Lp som jag ville ha bandets autograf på. Jag var nere på Palace tidigt ca 5 snåret på eftermiddan och de höll på att rigga, men bandet var ju inte där så jag frågade en mixersnubbe om han kunde hålla min Lp hos sig och be dom skriva på när han såg dom. No problems, sa han! Okej jag drog vidare på kräftskiva för att senare komma tillbaks till Palace och The Blues Band hade börjat spela. Jag gick till mixergubben och frågade om min Lp och han sa - oh, i forgett that, sorry! Så jag tog min Lp och efter spelningen sökte jag upp var bandet satt nånstans, jag smög omkring och tog mig upp en våning på Palace där jag hörde ljud. Jag gick dit och knackade på dörren och öppnade den och det blev hel tyst! Där satt hela bandet med Paul Jones, det första jag såg. Jag fick förklara mitt ärende, ja att jag ville ha autografer på min Lp och då säger Paul, - Hi come in, no problem, och jag fick gå runt och hälsa på bandet Paul Kelly, Tom mc Guinness, Rob Townsend, Gary Fletcher samt Paul Jones! Jag var i ett lyckorus när det knackade på dörren och mister chefen himself för Palace Ola kom in. Då sa Paul Jones till mig - sit down just beside me, so it looks that you´re in the band! Sagt och gjort jag satte mig ner och höll tyst! Nu ville Palace Ola ta med The Blues Band och mig på en vandring längst upp i Palacehuset för att visa alla de fina tavlorna som fanns där typ Carl Larsson m.fl. jag hängde på och sa inte ett knyst! Tillslut var vi tillbaka i rummet igen och då hade jag fått mina autografer och jag tänkte att det är nog bäst att sticka! Men innan sa jag till Paul att det var kul att träffas, verkligen kul att få träffa en av sina idoler! Han sa att han hade ett Bluesprogram varje lördag på BBC, JazzFM hette det och jag sa - va kul! han gav mig adressen till programmet och jag drog mig hemmåt, nöjd som jag vet inte vad! Senare, kanske några veckor seglar jag i Stockholms skärgård och hamnar på Utö! Jag hade ett vykort kvar, då adressen till Paul dök upp i fickan! Jag skickade iväg ett Utökort till Paul och sen var det inget mer med det förrän min kompis John Scales in Harlington ringer upp mig sådär 11 på lördagsmorgonen, samtidigt som han dammsög hörde han på JazzFm och helt plötsligt hör han mitt namn och stänger av dammsugaren och hämtar ett kassettband och spelar in. Jag hade på vykortet önskat en låt med Hound Dog Taylor och när slutet kommer säger Paul - Oh, yeah, great, that was for Rustan, Rustan Lefin in Sweden, great, allright Hound Dog Taylor! Och som jag brukar säga, Just Like That! De är något specieltt med de där gamla vinylplattorna, eller hur?!
Återigen fredag! Dags för eftermiddagspromenaden. Går nog ner downtown till Saluhallen och köper räkor! Kom och tänka på min kusin Stig som när han köpte räkor så köpte han alltid för 100 kr, så ibland fick han mycke räkor, men som oftast mindre, kan jag tänka mig! Och Delikatesshörnan i Saluhallen säljer 1 kilo för 99 kr verkar vara fast pris?! Det får det bli! Och på Spåret har premiär ikväll med Luuk och Lindström, fär se hur de sköter sig i denna 20 år gamla Oldsberg klassiker! Annars fick jag reda på att min gamla idol på 70-80-talet kommer till stan i mars, Ricki Lee Jones från Chicago, denna underbara kvinna med den så sköna rösten och de härliga låtarna! Har alltid missat att se henne när hon varit på gång i Sverige, men nu är biljetterna säkrade, hoppas jag?! 
Och så helgtipset! Om ni nu har med er era etsningar på date´n så glöm för allt i världen inte bort dom hos helgens förvärv, som Herr Picasso visst lär ha gjort! Man kan ju undra vad som hände? Kom maken hem? Var det ersättning för vissa tjänster? Eller var han inte nöjd med dom? Det får vi nog aldrig veta! Från en rebel till Rickie Lee Jones version av Rebel Rebel, lyssna!
Det finns där i medierna i stort sett varje dag(och det är tur att det tas upp) cynismen som frodas i vårt land. Psykakuternas telefonrådgivning går på högvarv, allt fler drabbas av depression och mår dåligt! Och nu senast Försäkringskassans debackel! Man kan ju undra var det skall sluta? Hur kan Försäkringskassan påstå att cancersjuka i livets slutskede skall tvingas ut på arbetsmarknaden? Nu lär det visst vara ett missförstånd, för som de säger på FK – Försäkringskassan bedömer ju inte en människas sjukdom, utan arbetsförmåga. Va e de för j-la skitsnack! Och nu är det ordkrig mellan Försäkringsskassan som skyller på politikerna och tvärtom! Regelverk har du hört något tråkigare ord förut? Det är strongt gjort av onkologerna på Karolinska att angripa Försäkringskassans orimlighet att tvinga kroniskt sjuka cancerpatienter med svåra symtom att söka heltidsarbete! Namninsamlingar lär vara på gång, jag skriver gärna på!
Whow! Vilken syn när jag vaknade idag, Skansen Kronan i strålande solsken, när hände det sist? Klart att det kändes bra fastän det tog iaf en halvtimme att mjuka upp rygg och knä och bli klar i skallen! Men snart lägger sig mörkret över stan igen och allt känns som det nu har varit ett bra tag! Melankoliskt!